Same same - but different!

Med risk för att låta tjatig (men det här är mitt liv just nu) så tänkte jag berätta om min dag! Som i stort sätt är lika varenda dag, men lite annorlunda!

Jag börjar med igår kväll. Min ena dotter var på väg in i duschen. Den andra höll på att bli mosad av mig, i hallen. Jag hoppade runt på mina kryckor och tyckte att jag lyckades ganska bra, tills jag fastnade med ena kryckan i hall mattan och båda kryckorna for åt varsitt håll. Jag tappade balansen helt och föll handlöst... min första smäll kom i huvudet när jag slog i dörr karmen, den andra i fotleden, när jag satt ner den skadade foten i marken först och den tredje i knät (där jag sytt)...

Min första tanke var att titta under mig (så att jag inte mosat min dotter som ögonblicket innan, stått framför mig)! Hon hade överlevt, tack gode gud för det! Sen kom smärtan i foten och vad benet. Efter det kändes det som om det blödde hysteriskt från mitt ärr på knät och sist men inte minst kände jag en pulserande, öm känsla i ansiktet. Vilken jävla smäll!

Båda barnen skrek i kör åt pappa att hämta is till ansiktet, kudde till fothögläge o mitt betastöd istället för kryckorna. Pappa Eddie gjorde snällt som dom sa.... Medan jag tjöt o jämrade mig! Den här familjen skulle passa på ett zoo, vilken jävla cirkus!

Den kvällen (innan jag somnade med yrsel), funderade jag mycket. Jag insåg att om inte familjen varit hemma o hjälpt mig upp från golvet så hade jag legat där. Jag är för fet o för svag för att orka lyfta mig själv upp från golvläge. Så, nu har jag löst problemet! Alla mattor är väck! :) När kommer den där jävla rullstolen igentligen??

Måndag morgon!

Idag hade jag en tid hos ortopeden för jag var orolig för mina sår som börjat vara... urk! Jag kom in där med en översminkad blåtira på halva ansiktet o foten mer svullen än vanligt. Men det enda sjuksköterskan tittade på var min urringning... Hon kom väl på sig själv o förklarade sig med att hon beundrade mitt Tomas Sabo halsband. Snygg räddning där, annars hade jag blivit nervös.

Mina sår var okej! Knät som jag ramlat på hade inte heller tagit stryk. Allt var under kontroll. Liten dutt med en lapispenna i såren, så var allt tipp topp! Jag fick också bekräftat (av läkaren som opererade mig) att min fot har en fel vinkel på ca sju grader. Det var tydligen också helt normal! Skönt att få bekräftat att man är normal med alla fel o brister man har... underbart!

Efter det skjutsade min underbara pappa mig hemåt igen, men innan det åkte vi o hämtade ut mina fina Tradera fynd från vår lanthandel. Ska försöka få in lite bilder så småningom... Underbara fina saker, jag är så stolt över mig själv. Jag är en jävel på att shoppa!

Resten av dagen låg jag i sängen och titta på Desperate Housewife, vräkte i mig en stor chokladkaka, pussade på min hund och tyckte synd om min man som jämt får komma hem till ett ostädat hus. Ingen mat på bordet. Gnällig hund. Snoriga ungar..... och alldeles för lite sex.

Same same - but different! Things has to change around here! Ikväll ska han få somna lycklig!

Pappa är lycklig - ALLA är lyckliga! Äh, heter det inte mår mamma bra, mår familjen bra??? Ja, ja... skit samma. Just nu stämmer inte det! Mer än... jag är lycklig! <3

Puss o godnatt! // Eva